Hej,

jag heter Maria Uliczki och bor med min son Alexander Partlow i Szeged, Ungern. Alex är 31 år gammal, har avslutat flera utbildningar men har inte kunnat hitta ett jobb.

Vi tyckte då att det var en bra idé om han gick en till utbildning för att lära sig frontend-programmering, eftersom vi trodde att han säkert skulle kunna hitta ett jobb inom det yrket. Så vi hittade en skola, Progmatic i Budapest. Skolan erbjöd finansiering, vilket innebär att han kan betala kursavgiften efter examen. Den totala kostnaden för utbildningen var 4 426 euro, 1 765 000 forint, och hittills har vi betalat 1 926 euro, och det återstår 2 500 euro. Det verkade vara en bra idé eftersom skolan också erbjöd hjälp med att hitta ett jobb. Alex har tagit examen från skolan och fått sitt diplom. Men alla jobb som skolan erbjöd fanns i Budapest, som ligger 200 kilometer från vårt hem. I Szeged krävde alla jobb inom detta område för juniorutvecklare 3 till 5 års erfarenhet, vilket han naturligtvis inte har.

Jag hade ett bra jobb och vi klarade oss. Men tyvärr gick min arbetsplats, där jag har arbetat i över 11 år, i konkurs för ett halvår sedan, och Alex kan fortfarande inte hitta något jobb alls.

Just nu får jag ett förtidspensionsstöd från staten på 265 euro varje månad.

Alex arbetar med samhällsarbete, också genom staten, och får 240 euro varje månad.

Det blir 505 euro för vår lilla familj varje månad.

170 euro går till skolan varje månad, och jag har en gammal skuld till banken som uppgår till 205 euro varje månad i ytterligare 7 år (jag funderar på att starta en 4found för det också), vilket sammanlagt blir 375 euro varje månad. Då har vi 130 euro kvar varje månad för att betala räkningar, levnadskostnader och transport.

Jag vet att det finns många människor som har ännu mindre än vi, och jag är tacksam för varje liten sak jag har, men det är verkligen svåra tider och varje hjälp och varje delning på alla typer av medier uppskattas enormt.

Tack alla, och ha en underbar dag.

För mer information, besök min blogg på.....