God dag

Mitt namn är Andre.

Jag gör detta för första gången för att be andra människor om hjälp.

Jag har bott på Kanarieöarna i många år och arbetar där som servitör mer än 230 timmar i månaden, 6 dagar i veckan.

Jag älskar mitt jobb och är nöjd. Trots att jag lever här i evig vår gör en viss situation mig ledsen och eftertänksam.

Jag är en 60-årig tysk (jag fyller 60 i mars :-)) som aldrig återvände från en semester på Kanarieöarna för 24 år sedan.

Som barn ville jag alltid bli servitör, något som mina föräldrar inte alls gillade.

Som barn lyssnar man naturligtvis på sina föräldrars råd, så jag sökte först en lärlingsplats och slutförde den framgångsrikt efter 3 år. År 1984 var det fortfarande obligatorisk militärtjänst och jag tillbringade 15 månader i Bundeswehr.

Samma dag som jag fick veta att jag nu var gesäll och hade klarat mina prov, gick jag omedelbart till distriktets ersättningsbyrå och bad att få bli inkallad omedelbart. Varför skulle jag göra det? Det var obligatoriskt att göra värnplikt eller civilplikt, och jag hade skrivit så många ansökningar och alltid fått besked. Tyvärr, men vi letar efter folk som är tillgängliga i Bundeswehr. När jag i oktober 1985 blev avskedad från militärtjänsten med hedern i behåll kunde jag ta tag i min arbetssituation. Jag gick sedan till jobbet som alla andra, träffade en kvinna, gifte mig och träffade någon annan under mitt äktenskap. (Jag hade aldrig tänkt göra det, men efter några månader fick jag reda på att min fru hade varit otrogen och ljugit för mig. Det var otänkbart för mig att något sådant kunde existera. Det låter ovanligt i vår tid, men det hände. (Mina föräldrar var gifta i nästan 60 år och när man upplever det i unga år tänker man inte på otrohet eller andra dåliga äktenskapliga upplevelser). O.k. Jag skilde mig och levde mitt liv. Jag fortsatte min utbildning och avlade med tiden 3 gesällbrev och 2 statsexamina och blev bl.a. föreläsare och lärare. Jag hade inga dåliga upplevelser förrän jag var 24 år gammal. Jag måste ärligt erkänna att jag hade en fantastisk barndom och att jag alltid skyddades av mina föräldrar och aldrig hade några dåliga eller onda tankar. Jag levde mitt liv och var tyvärr tvungen att inse att världen inte är så rosenröd och ärlig som jag fick lära mig. Det och mycket annat, inklusive min yrkeskarriär, fick mig att växa upp. (Jag är fortfarande inte vuxen idag, nästan 60 år gammal, men jag vet vad som är viktigt). Senast arbetade jag i många år inom den offentliga brandkåren som akutläkare och utbildare. Med min nya kärlek flög jag för första gången på 90-talet. Till Gran Canaria. Jag blev så förälskad i ön att jag flög dit 3-5 gånger per år. Under årens lopp lärde jag naturligtvis känna många människor i Spanien. Jag flög också till Gran Canaria den 7 mars 2001, men då som ensam person. Jag var där i 3 dagar och blev tillfrågad om jag kunde hjälpa till i en bar i 3 dagar. Åh Gud, tänkte jag, det kan jag inte göra. Jag har aldrig burit en bricka eller tappat upp en öl förut, än mindre gjort en cocktail. Men jag gick med på det och hade så roligt att de 3 dagarna nu har blivit 24 år i mars. Jag är fortfarande i Spanien. Men jag har bytt ö. Jag kunde leva ut min barndomsdröm som servitör. Fram till idag. :-)

Det var och är fortfarande en fantastisk tid här. Men jag kände inte till så mycket lidande och elände tidigare och började finnas där för andra människor, precis som i Tyskland när jag fortfarande arbetade i räddningstjänsten. När jag arbetade inom ambulanssjukvården såg jag mycket genom åren och även hur de anhöriga eller patienterna hade det, vilket fick mig att tänka om och jag var redan då mycket socialt sinnad.

Volontärarbete eller att finnas där för mina medmänniskor var aldrig ett problem, tvärtom gav det mig en fantastisk känsla att göra något bra för andra som den enskilde inte kunde göra.

Jag tycker bara om att ge något tillbaka till människor.

Jag tror att det jag har skrivit ger dig en liten bild av mig som person.

Jag skulle kunna skriva mycket mer, men det skulle gå utanför ramen för den här artikeln.

Det är därför jag kommer till saken nu.

Allt här är annorlunda jämfört med vad jag var van vid i Tyskland.

Här måste man arbeta (vilket jag alltid gör) för att kunna leva eller överleva. Det var inte lätt i början eftersom jag också var eller är utlänning. Utan arbete, inga pengar från staten, inget stöd, helt enkelt ingenting. Under tiden får man något från staten, men det räcker inte.

Jag såg hur många människor som levde på marginalen här och till och med sov på gatorna eller på stranden, utan vatten och utan något att äta. Naturligtvis har mycket förbättrats fram till 2025. Men det finns fortfarande människor som inte klarar sig på egen hand eller som inte får hjälp av någon. Så jag började finnas där för människor och gjorde det jag fortfarande kan göra idag.

Till exempel delade jag ut mat till hemlösa efter jobbet, mat som restaurangen eller cafeterian hade slängt efter jobbet. Det gör ont i själen att se människor som inte har någonting, inte ens en smörgås eller något att dricka, som slängs här. Jag gör det än i dag och jag kommer att fortsätta göra det så länge Gud ger mig styrka.

Nu fick jag idén att skapa en webbplats (classified adverts, buying and selling) så att människor som inte har internet också kan sälja saker som deponeras hos mig och sedan förmedla dem till intresserade och göra upp räkningen med säljarna. Det fungerar riktigt bra.

Jag har dock fått ont om plats och skulle vilja öppna en liten butik där folk kan gå och hämta saker, kläder, mat, dryck eller saker för vardagslivet. Helt gratis. Även hjälp med besök hos myndigheter eller hjälp med att hitta boende, depositioner, kopior, tips.... och så vidare.

Jag har uppnått allt jag velat i livet och jag kan täcka mina kostnader. Jag behöver inte så mycket mer för mig själv. Min tillfredsställelse och glädje är nu mer uppnåelig för andra än tidigare.

Om du stödjer mig kan jag inte ge så mycket tillbaka.

Jag kan erbjuda dig som supporter gratis obegränsad reklam på min webbplats.

En procentandel av pengarna från verksamheten kommer att gå till människor som inte kan göra det på egen hand. Donerade föremål kommer att ges 100% till de behövande, oavsett vad det är.

Jag kommer att tillkännage framgången på min webbplats när den är klar och uppmanar alla supportrar att läsa om det eller till och med besöka här om möjligt så att du kan se vad som händer.

Du kan också skicka mig donationer in natura. Dessa kommer att läggas ut på hemsidan och säljas. Pengarna investeras och kommer behövande människor till godo. Allt är förståeligt.

Tack för att du har haft tålamod att läsa så här långt och jag ser fram emot att tillsammans med dig göra skillnad.

Tack så mycket och bästa hälsningar

André

Du kan läsa om fattigdomsgraden här

https://teneriffa-heute.info/kanaren-armutsquote-weiterhin-an-der-spitze-spaniens