Attila Székely's surgery
Attila Székely's surgery
Original Ungerska text översatt till Svenska
Original Ungerska text översatt till Svenska
Beskrivning
09.07.2025
Då skulle läkaren operera med en höftprotes.
Eller staten.
Eller sjukförsäkringen. Det spelar ingen roll.
Jag bestämde mig för att skriva om detta.
I delar.
Del 1.
Att det gör ont är en process. Alltid. Det finns inget som heter att det inte gör ont. När allt kommer omkring består året av 365 dagar, så 365 gånger tänker man att det kommer att bli värre.
Eller bättre. Vem vet...
När jag dansar gör det inte ont... så mycket. Jag tror att det delvis är psykologi. Det enda som är så jävla jobbigt är att jag ser att jag är sämre än de sämsta dansarna...
Den före detta proffsdansaren...
Jag måste skratta.
Och jag undervisar, rena Mekk Mester.
Den haltande dansläraren... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja... ja
Spetsen är ett minne blott...
Och benlyftningen. Jag trodde aldrig att det skulle bli svårt. Men nu är det så.
En gång:
Måndag: OldBoys , Pecsa.
Tisdag: Rocky Buli Alcatraz,
Onsdag: Cadillac, Almássy tér,
Torsdag: Madarak,
...inte ens bryr sig...
Fredag: Vilken dansfest som helst.
Lördag: Lördagskvällsfest.
Söndag: Femte timmen te.
Jag har hållit på i årtionden...
35 år av tävlingsdans, och nu...
Hur är det att leva ett liv som hela tiden är i rörelse, lever, pulserar, och sedan är man dömd att övergå till betraktande läge?!
Jag är inte pensionär.
Jag tror aldrig att jag kommer att bli det!
Danslektioner, läger, fester, baler, evenemang, danshelger.
Khm...
Aflamin. Det är namnet på ett smärtstillande läkemedel. Receptbelagt.
Jag måste skratta. Jag har aldrig i hela mitt liv tagit några mediciner. Och nu...
Ingen ser att det är skit.
Ingen ser att jag är skör.
Bara att jag haltar.
För helvete!
Men jag gör det, för du, livet, mitt arbete, mina kollegor och mina elever förväntar sig det av dig.
Det är faktiskt rätt!
För det är det som håller mig vid liv.
Jag går, jag gör det, jag lever, jag undervisar.
Idag också.
Efter det kommer ett stort, långt suck.
Länge leve socialförsäkringen!
För 2025.07.09.
Puss!:))))