Jag heter Émilie. Jag är ensamstående mamma, vårdare på heltid, studerar och framför allt… en kvinna som står på benen trots stormarna.

Jag har upplevt svårigheter, tvivel och tystnad. Men jag bestämde mig för att omvandla mina erfarenheter till en röst.

Jag har skapat La Voix de la Résilience, en plats för dem som inte orkar låtsas längre. Jag skriver, jag skapar, jag drömmer om att öppna en annorlunda, mänsklig och äkta mötesplats: Le Cabinet du Rien.

Jag kämpar för att starta en förening, för att validera mina kunskaper, för att ta en universitetsutbildning med anknytning till resiliens.

Men just nu står jag stilla. Inte på grund av bristande vilja. Utan på grund av små lån som jag betalar av varje månad. Jag får ingen skuldavskrivning: jag är ensam med två barn.

Vad ber jag om? En hjälpande hand. Inte för att konsumera. För att bygga upp.

Om jag kunde betala av dessa lån skulle jag äntligen kunna andas ut... och driva dessa projekt som handlar om mening, mänsklighet och hopp.

Jag vill inte bara överleva. Jag vill agera, skapa, förmedla.

Tack till alla som hör min vädjan. Även en liten gest kan göra stor skillnad.