Hej alla.

Jag ska presentera mig: jag heter Nicolas, är 27 år, fransman och har haft det riktigt tufft de senaste sju åren...

För sju år sedan valde jag att byta yrke efter att ha arbetat sedan jag var 18 år. Jag drömde om något annat, ett annat yrke.

Efter det fick jag 920 euro i arbetslöshetsersättning, men jag hade svårt att få mat på bordet och blev alltmer hungrig, så jag började dra på mitt konto, men sedan dess har jag aldrig lyckats ta mig upp ur den här situationen igen...

Jag har alltid arbetat, men levnadskostnaderna stiger. 300 euro i bensin för att ta mig till jobbet, 800 euro i boendekostnader – det var helt klart för mycket för mig och jag hamnade till slut i en depression i november 2024.

Efter det tog det mig mer än sex månader att återhämta mig. Jag ville helt klart sluta leva, för vad är vitsen med att arbeta om man inte ens kan unna sig något eller äta? Situationen blev alldeles för svår för mig.

Jag har ingen familj som kan hjälpa mig, och ingen förening heller, för som ni förstår får jag inte RSA, jag är inte funktionshindrad, jag är 28 år, jag har alltid arbetat, så det gör mig inte till någon som är tillräckligt ”kasos” – ursäkta uttrycket – för att få bidrag…

Jag har försökt allt, bankerna spärrar mitt kort den 20:e i månaden eftersom jag överskrider det tillåtna överdraget på -300, det är en ond cirkel eftersom jag inte klarar av att betala tillbaka mitt överdrag och det är uppenbart att den 24:e i månaden har jag ingenting kvar i kylen och mitt kort är spärrat...

Jag är i djupaste förtvivlan, jag ville inte hamna i en situation där jag måste be om donationer, men jag vet inte vad jag ska göra för att ta mig ur detta...

Jag tackar på förhand alla som kan hjälpa mig på sitt sätt. Ni ska självklart inte ta på er några kostnader för min skull, men oavsett beloppet tackar jag er från djupet av mitt hjärta och hoppas att livet kommer att återgälda er för den hjälp ni har gett mig.

TACK, TACK, TUSEN TACK FÖR ATT NI LYSSNADE PÅ MIG.