Kära vänner, det är svårt att sätta ord på vad man känner när livet förvandlas till en ständig kamp för att rädda det man håller mest av. Det är en känsla som bara en förälder som står inför en fruktansvärd diagnos verkligen kan förstå: smärtan av att se sitt barn fastna i en kamp som inte ens barnet själv vet att det utkämpar. Cancer är inte bara en obarmhärtig sjukdom, utan också en koloss som vänder upp och ner på våra liv. En förrädisk sjukdom som sätter inte bara vår fysiska styrka på prov, utan också vår själsliga motståndskraft. Och jag talar inte bara om en diagnos, utan om hela den börda som den för med sig. Föräldern som måste se sitt barn i ögonen och säga till det, i ett ögonblick av sårbarhet, att allt kommer att bli bra, även när hen inte vet om det verkligen kommer att bli så. Miruna lider av alveolärt rabdomyosarkom, en grym form av cancer som hotar hennes liv och kräver omedelbar komplex behandling och flera kirurgiska ingrepp. Med tungt hjärta och en överväldigande känsla av maktlöshet sänder vi ut en nödsignal. Vi vädjar inte om medlidande, utan om empati för detta lilla barn som plågas av en obarmhärtig diagnos.

Detta är inte bara en kamp för en liten flickas liv, det är en kamp för en familjs framtid, för ett leende som förtjänar att återigen lysa upp ett barns ansikte. Om det finns människor i denna värld som är villiga att hjälpa, även med en liten gest, ska ni veta att för Miruna kan den gesten betyda en extra bit av livet.

Vi kan stödja henne genom att sprida information om hennes fall eller bidra med vad vi kan.

Vi är evigt tacksamma och tackar för all hjälp!