Jag ber inte om lyx.

Jag ber om en chans.

Jag tvekade länge på om jag överhuvudtaget skulle skriva detta.

Det är inte lätt att erkänna att man inte klarar allt på egen hand.

Det är ännu svårare att säga att man är trött – inte fysiskt, utan djupt inombords.

Varje dag står jag upp, arbetar och försöker.

För andra verkar jag ha det ”bra”.

Men sanningen är att vissa kvällar sitter jag tyst och undrar

hur mycket mer jag orkar bära själv.

Jag söker inte medlidande.

Jag söker inte genvägar.

Jag söker stöd.

Jag vill bara ha lite lugn och ro.

Känslan av att om en dålig dag kommer, så kommer jag inte att bryta ihop.

Att jag kommer att kunna andas, utan rädsla för vad morgondagen bringar.

Varje bidrag – verkligen varenda ett – betyder mer än du kanske tror.

Det handlar inte bara om pengar.

Det är ett budskap: ”Jag ser dig. Du är inte ensam.”

Med din hjälp hoppas jag kunna bygga en grund:

för stabilitet,

för trygghet,

för ett liv där ständig oro inte längre är nödvändig.

Om du inte har möjlighet att donera, hjälper det redan mer än du anar att du delar detta.

Och om du kan, tack – från hjärtat.

För för mig är detta inte bara en donation.

Det är hopp.