Jag heter Katsiaryna Darouskaya, är 39 år och kommer från Vitebsk i Vitryssland. Jag har bott i Polen och Spanien. I Spanien träffade jag min fästmö och vi bodde där tillsammans. Vi bestämde oss för att åka till Norge, eftersom vi väntade på svar på vår ansökan om uppehållstillstånd i Spanien. Vi trodde att hon hade fri rörlighet inom Schengenområdet medan ansökan behandlades. Så vi åkte till Norge och planerade att stanna i upp till 90 dagar, men under vår vistelse fick hon avslag på ansökan, och vi hade nu ett problem som vi behövde lösa,

så vi kontaktade polisen i Norge och bad om hjälp. Men hjälpen var ingenstans att hitta. De tog mitt pass innan de ens hade ett ärende och hindrade mig från att lämna landet på egen hand. Detta skapade rädsla och ledde till depression. Vi försökte förklara för polisen att allt detta var fel, att det byggde på misstag och bristande förståelse för reglerna. Vi kontaktade er för att få hjälp men fick ingen hjälp alls. Jag fick flera sammanbrott på polisstationen och bad om medicinsk hjälp, men jag fick aldrig något. De stoppade mig när jag körde bil och bad om ett blodprov, när jag redan var rädd för dem. Jag fick panik och vägrade, men de ville använda våld för att ta provet, men min fästman pratade med dem på telefon och de lät mig vara. Han lämnade sedan jobbet för att komma och stanna hos mig för att skydda mig. Senare stoppade polisen min fästman olagligt och krävde ett test. Han gjorde som han blev tillsagd och fick köra iväg igen. Men detta visar hur desperat de försöker hitta något på oss. Även om vi kontaktade dem och spelade med öppna kort hela tiden, litade de inte på oss. Vid det sista mötet vi hade med polisen dök jag inte upp, och vi skickade ett mejl till polisen dagen innan och informerade om att min psykiska hälsa var för dålig och att läkaren hade ordnat så att en psykiater skulle komma dagen efter. Men Polisen åkte då hem till oss, släpade ut mig ur huset i mina pyjamas, tog mig till polisstationen och sa till mig: ”Du flyger idag.” Din fästman har några timmar på sig att packa två väskor, vilket han gjorde. Jag vill betona att han packade väldigt dåligt, så många av mina viktiga saker är fortfarande kvar, och naturligtvis min hund.

Jag fick panik och ett allvarligt sammanbrott under hela transporten. Jag fördes till Trandum i Norge, som är som ett fängelse. Jag blev tillsagd att söka läkarvård där, men jag utsattes bara för ett påtvingat blodprov där fem personer höll fast mig och satte en mask över mitt ansikte. De gav mig också piller för att lugna ner mig, de höll mig i handbojor i stort sett hela tiden och jag har märken efter den brutala behandlingen på armarna och halsen.

Polisen som följde mig till Minsk använde våld utanför Norge, vilket är olagligt. De lurade henne också med en falsk läkare i Istanbul för att lugna ner henne inför nästa flyg, de drev med henne och skrattade när jag pratade i telefon med min fästmö.

Jag var drogad under hela resan, och när vi anlände till Minsk lämnades jag ensam, drogad, trött, hungrig, förvirrad... men jag tog mig till en läkare, och nu ligger jag på ett psykiatriskt sjukhus i fyra veckor för att läka det trauma som orsakats av norska myndigheter.

Vi befinner oss i en desperat situation och behöver samla in pengar till följande:

Transport av alla saker 2110 NOK per väska x 6

Transport av hund 6500 NOK

Advokatkostnader för fallet hittills 15 000 kr och

ytterligare advokatkostnader för att föra ärendet till domstol

okänt belopp men kan snabbt bli mycket dyrt. Till alla som vill donera vill jag säga att jag kommer att betala tillbaka allt när målet är avslutat. Om vi vinner kommer alla kostnader att täckas, och då får ni tillbaka pengarna, tillsammans med en extra present som tack för er livräddande hjälp❤️