Hej

Jag heter Soraya och är 3 år gammal.

Egentligen är jag en väldigt glad tjej som alltid skrattar mycket och gärna busar lite.

Nu har jag bara min mamma kvar, jag vet inte varför min pappa lämnade mig och mamma ensamma.

Mamma säger att han kanske kommer tillbaka någon gång.

Men jag tror inte det, han har ju varit borta så länge!

Mamma och jag är alltid tillsammans. Om mamma säger att hon ska gå iväg utan mig gråter jag tills hon snabbt kommer tillbaka.

Jag gör det för att jag är rädd att hon inte kommer tillbaka.

Jag vet visserligen att mamma aldrig skulle lämna mig, men man kan aldrig vara för säker!

På natten hör jag ofta mamma gråta för att hon säger att hon har många bekymmer.

Jag tror att hon gråter också för att hon saknar min pappa, och jag saknar honom också så mycket!

Men jag har ett knep för att mamma inte ska vara så ledsen längre.

Jag kryper upp i hennes säng och ger henne massor av pussar.

Det gör jag tills mamma måste skratta igen!

På sistone fungerar det dock inte så bra längre, för mamma har förklarat för mig att vi måste flytta från det här huset.

Kvinnan som äger huset behöver det nu för sin familj och jag och mamma vet inte var vi ska bo och sova nu!

Min mamma är väldigt rädd för vad som ska hända med mig och hur det ska gå för oss!

Därför hade mamma ett sista hopp för oss.

Hon har sagt till mig att det också finns människor som har ett gott hjärta och som blir glada när de kan hjälpa andra och skänka något till dem.

Hon sa till mig att jag ska tro helt och hållet på att vi snart kommer att få vårt eget hem.

Hon sa till mig att vi måste vara väldigt tacksamma för allt vi får.

Och hon lovade mig att hon aldrig skulle lämna mig ensam, oavsett vad som händer!

Därför ber jag och min mamma alla människor som nu ser vår historia om hjälp!

Så att jag och mamma snart får ett riktigt hem!

Från hela mitt hjärta

Tack så mycket ❤️

Soraya