Namn: Ivan Skocilovic

Solopoäng: ingen

Begärt belopp: mellan 70 000 och 200 000 

Dricksbelopp: i princip skulle jag vilja ge något, men jag har inget innan min nästa lön som kommer i början av nästa månad

Anledning till begäran 

Hälsningar kära vänner, först och främst hoppas jag att ni alla mår bra.

Till alla som kommer att döma mig eller något liknande, ja, jag ber om ursäkt för att jag stör er med mina privata angelägenheter, men jag vet inte längre var jag kan vända mig eller hitta någon som kan låna mig pengar. Så om det verkligen finns någon som är villig att hjälpa mig, vill jag ingå ett avtal med honom, ett lagligt sådant. Jag är beredd att acceptera en ränta på mellan 30 % och 50 %, och jag kan klara av att betala tillbaka upp till 1 100 euro per månad så länge det behövs, även om det tar 20 år.

Här är min historia, och först och främst vill jag att ni ska förstå att jag vet att vi alla har upp- och nedgångar i livet, och även egna problem, men om det finns någon som kan hjälpa mig och ingå avtalet med mig, ja då är jag med på det.

Jag jobbar inom IT i Zagreb och jag skulle säga att jag har en okej lön, ca 1350–1650 euro beroende på om jag reser i tjänsten den månaden eller inte. Min syster har ungefär samma lön som jag, medan min flickvän nyligen kom tillbaka från sjukskrivning efter 6 månader av den kemoterapi hon genomgick, men hennes lön är just nu mycket lägre, ca 700 euro per månad. Sedan början av mars i år har allt fallit på mig, eftersom hon gick på sjukskrivning har jag tagit hand om att betala hyran för lägenheten, och som man säger, lagt in en högre växel bara för att hjälpa henne så mycket jag kan när hon befinner sig i den svåraste perioden i sitt liv. Nu är hon tillbaka på jobbet och jag tror att det värsta ligger bakom oss. Men för att klara av alla de omfattande privata undersökningarna hon gick på, och operationerna enbart för att bli av med cancern i ryggraden så snart som möjligt, och utöver allt detta, hyran för lägenheten, mina månatliga utgifter, familjen, college, allt detta förde mig till en situation där jag inte ser någon utväg. Förra veckan fick jag nämligen en varning om att mina konton kommer att spärras, faktiskt begränsas, i vem vet hur lång tid, och det vill jag inte tillåta. Varför hamnade jag egentligen i den situationen? För att klara av allt tog jag mindre lån från företag som beviljar sådana i Kroatien. Under en kort period och det drabbade mig där, till exempel, när man lånar ca 1 000 euro, måste man betala tillbaka 2 000 euro på en månad, ungefär så. Och jag orkar helt enkelt inte längre. Hemma är situationen dock inte den bästa. Jag har gamla föräldrar, min far är snart 75 år gammal, och min mor kämpar bokstavligen för sitt liv. Tillsammans med henne har vi besegrat bröstcancer två gånger, men allt detta har påverkat henne och nu kämpar hon mot en annan sjukdom. Jag vet inte hur länge mina föräldrar kommer att finnas där för mig, men jag vet att det inte kommer att vara länge. Det är därför de har överfört huset till mig och min syster, medan min syster kommer att flytta om några år och jag stannar kvar där jag är. För att göra saken ännu värre har jag de senaste månaderna letat på nätet efter vem som helst, vilken byrå som helst, en bank, bara för att få ett större lån, med vilket jag skulle kunna reda ut de små lån jag har och de två lån jag har i Zaba-banken och RBA-banken och med resten lägga undan för svåra stunder som väntar mig. Jag har blivit lurad alldeles för många gånger. Alla lovade mig ett lån, jag skulle betala en handläggningsavgift, sedan det ena och det andra, och jag fick aldrig lånet. Den här veckan lurade de mig också och jag publicerade bokstavligen, av ren desperation, ett inlägg där jag bad om hjälp eftersom jag inte vet var jag ska vända mig längre. För en vecka sedan blev jag lurad, förlorade faktiskt hela min lön här på Reddit, för jag var så desperat att hitta någon att jag trodde att jag äntligen hade hittat den rätta och ja, hon lurade mig ordentligt, och den dagen nådde jag verkligen botten. Faktiskt den dagen tänkte jag till och med göra något mot mig själv. För ögonblicket när jag behövde förklara allt och lägga mig på rygg inför min far var ett av de mest fruktansvärda ögonblicken i mitt liv, att se någon som lugnar ner dig men i vars ögon du kan se besvikelse.

Om du kan låna ut ett större belopp kommer jag att betala av alla mina lån och bara ha ett kvar. Resten kommer att finnas på mitt konto för de kommande svåra år som jag förväntar mig. Jag har förlorat båda mina föräldrar, och jag vet att min flickvän också kommer att behöva mer medicinsk behandling.

För mig spelar det ingen roll var jag betalar tillbaka pengarna, till dig eller till banken, så om du verkligen hjälper mig betyder det att det blir till dig.

Du behöver inte oroa dig för den månatliga återbetalningen, eftersom jag och min syster kommer att ta hand om den. Förr eller senare kommer även min flickvän att göra det när hon har återhämtat sig helt.

Förlåt om jag stör er med mina privata problem, men jag tycker det är bättre att berätta allt än ingenting. För jag befinner mig i ett skede i livet där jag inte längre vet vad jag ska göra.

Så om ni kan hjälpa mig, lyssnar jag gärna.

Jag vet faktiskt inte hur länge min mamma orkar hålla ut. Idag när jag kom hem berättade hon att hon tagit 20–30 tabletter eftersom hon mår riktigt dåligt. Jag menar, man kanske klarar två omgångar av cellgifter, men det kommer definitivt att sätta spår. Så ja, det viktigaste för mig är att se till att jag och min syster klarar den här perioden, som kommer förr eller senare, åtminstone utan att behöva oroa oss för om vi har råd med det vi behöver. Det är så sorgligt att behöva säga det, men så är det. Vi måste också fixa vår familjegrav. Det näst viktigaste för mig är att återuppta kampen mot min flickväns sjukdom. Vi har nyligen gått igenom en period av kemoterapi och jag vill fortsätta den kampen. Ärligt talat kunde jag inte tro att tjejer kan vara så arga hela tiden, men nu förstår jag varför. Särskilt om hälsan står på spel. Jag vill också skaffa mig en bättre bil. Jag har en bil utan värme som är 23 år gammal, så ja, åtminstone en med värme och lägre miltal.

Den här månaden blev jag lurad två gånger. Den första gången slutade det också i en total röra. Jag var säker på att jag skulle få det när de helt plötsligt bad mig betala mer och jag har ingenstans att låna pengar för att göra det, men även om jag hade någonstans att låna för att betala dem skulle jag inte göra det eftersom det verkar som att jag blev lurad igen. Det belopp de beviljade mig var 200 000 euro på samma löptid på 20 år, och de skrev till mig att min månadsbetalning skulle bli 1 200 euro, så jag accepterade det. Eftersom jag var villig att lägga nästan hela min lön på lånen. Och jag vill fortfarande det, eftersom jag ska jobba deltid från och med nästa vecka så jag kommer att ha en annan inkomst i mitt liv också. Jag ska leverera mat för företaget Wolt efter mitt vanliga jobb. Okej, så vad jag planerar att göra med lånet. Min syster har 30 000 euro i skuld, jag har alla dessa, just nu med obetalda räkningar och allt sammanlagt 40 000 euro, kanske mer, kanske mindre, min flickvän har 20 000 euro i skuld. Så jag vill betala av allt det där och till slut ha bara en skuld där jag, min syster och min flickvän är inblandade. Vi ska alla tillsammans betala tillbaka den. Och vi kan säkert alla tillsammans, även om något händer, klara av att betala tillbaka upp till 1 200 euro varje månad.

Så hörni... jag vill inte ha något från någon som jag inte kan lita på. Jag vill bara ha hjälp från någon som kan hjälpa mig och är villig att ge mig ett avtal. Resten är upp till mig, att se till att jag varje månad har tillräckligt för återbetalningen även om det blir tufft. Jag har inte råd att förlora det förtroende som någon ger mig, särskilt inte från någon som ska hjälpa mig, för om jag inte får lånet eller hjälpen inom de närmaste dagarna är jag verkligen körd, så djupt att ni inte ens kan föreställa er.

Och på grund av situationens brådskande karaktär, eftersom jag just nu inte har fått lånet från vad jag antar är bedragare, trots att de för några veckor sedan sa att jag skulle få det, kommer saker och ting att bli ännu värre än jag trodde. Jag vet inte hur jag ska berätta det för min syster just nu, inte ens för min flickvän, inte ens för alla som jag är skyldig pengar just nu, banker, kreditföretag, vänner, alla som redan vet att jag har blivit lurad ännu en gång och att jag inte kan göra något av det jag hade planerat. 

Så det här är allt just nu, ni känner till hela min situation. Jag vill bara ha någon jag kan lita på, inget mer. Ni behöver inte oroa er för de månatliga betalningarna, för jag, min syster och min flickvän kommer att ha tillräckligt för att betala tillbaka till er. Men just nu är det nu jag behöver det. Dessutom är jag villig att ge er alla dokument ni behöver från mig så att ni kan vara säkra på att jag inte ljuger för er.

Nu är jag i era händer, jag har inga andra alternativ än att be om hjälp här. Jag har provat allt, förlorat så mycket pengar att ni inte ens kan föreställa er. Jag tror att det handlar om mer än 6 000 euro de senaste fyra månaderna för ansökningar om lån som jag inte fick, och jag orkar inte längre med den press som vilar på mina axlar just nu. Jag orkar verkligen inte längre, så kom ihåg att om ni går med på att hjälpa mig, kommer ni att rädda mig, min familj och min flickväns familj. Jag kommer äntligen att kunna avsluta mina studier och få ordning på mitt liv.

Jag vill bara ha ert förtroende, jag är villig att ge tillbaka det till er, det lovar jag med mitt liv. Jag skäms till och med för mig själv eftersom jag ber någon jag inte känner om hjälp, så desperat är jag.

Ge mig en chans, jag kommer att vara tacksam resten av livet mot er, mig själv och människorna omkring mig. Ge mig bara en chans så kommer ni inte att ångra er. Om någon vill prata eller något, skicka ett direktmeddelande eller mejla mig på [email protected]

Tack till er alla och ursäkta det långa inlägget.

Vänliga hälsningar, Ivan.