Jag trodde aldrig att jag skulle skriva sådana ord.

Jag har alltid klarat mig själv. Jag har arbetat, försörjt min familj och gett dem en känsla av trygghet. Idag befinner jag mig i en situation där jag måste be om hjälp.

I september förra året förlorade jag mitt jobb. Kort därefter genomgick jag en axeloperation som tog ifrån mig möjligheten att arbeta normalt och vara fullt funktionsduglig. Varje dag består av rehabilitering, smärta och osäkerhet om jag kommer att återfå full styrka så snabbt som jag skulle vilja.

Jag har en fru och en 17-årig dotter.

Det som gör mest ont är inte själva skadan, utan att jag ser på dem och känner att jag just nu inte kan ge dem den trygghet de förtjänar. Min dotter borde oroa sig för skolan och framtidsplaner, inte för om det räcker till räkningarna. Min fru borde inte behöva bära allt detta själv.

Varje räkning, varje utgift för mediciner och rehabilitering är idag en enorm stress för oss.

Jag ber inte om mycket. Jag ber om hjälp som gör att vi kan klara oss igenom denna svåra tid – tills jag kommer på fötter och kan arbeta igen.

Även 1 euro betyder något.

Det handlar inte bara om pengar. Det är ett tecken på att vi inte är ensamma.

Om du kan – hjälp till.

Om du inte kan – dela denna insamling vidare.

Jag tackar av hela mitt hjärta alla som tar sig tid att stödja oss.