Jag heter Zsanett och kommer från Ungern.

År 2024 var jag sjuk under en längre tid. Först var jag sjukskriven på grund av ryggproblem, och sedan började jag känna mig yr.

Det skrämde mig ganska mycket, för först trodde jag att jag hade en hjärntumör.

Jag besökte många läkare, flera gånger på neurologiavdelningen, hos öronläkare, kardiolog, ögonläkare och gjorde en skall-CT, men ingen tog mitt problem på allvar, kände jag, och jag blev alltmer desperat och yrseln försvårade också mitt dagliga liv.

Efter åtta månader kom sanningen fram, när jag för tredje gången gick till en öron-näsa-halsläkare, eftersom jag inte ville släppa saken, jag ville veta vad som orsakade min yrsel.Läkaren jag gick till frågade mig om jag förväntade mig att hon skulle kunna säga vad som orsakade yrseln. Jag svarade ja. Hon undersökte mig noggrant och hittade äntligen orsaken.

Hon sa att en utskott från en av ryggkotorna i nacken tryckte på nackmuskeln, vilket orsakade yrseln. Hon skrev ut sjukgymnastik och tack och lov försvann yrseln efter behandlingarna. På min arbetsplats tolererade man inte min långvariga sjukskrivning och jag fick även sårande kommentarer från min chef på grund av detta.

Som straff ville de flytta mig till en annan tjänst och under min ledighet ville de skicka mig på en företagsläkarundersökning, vilket är olagligt. Jag ville inte gå med på detta och då hotade de mig med att det skulle få konsekvenser.Efter detta sa jag upp mig med omedelbar verkan, eftersom det var droppen som fick bägaren att rinna över.

Jag hade arbetat plikttroget på den arbetsplatsen i 19 år och det var inget lätt beslut att ”hoppa ut i det okända”, men med tanke på hur de behandlade mig på grund av min sjukdom, som ingen kan göra något åt, så gjorde jag det. De betalade inte ut mitt avgångsvederlag heller. I april fick min pappa en stroke, vilket också tog hårt på mig känslomässigt, och jag hjälpte min mamma att ta hand om pappa ända fram till slutet av juli.Nu har han tack och lov återhämtat sig ganska bra. Här i Ungern får man bara arbetslöshetsersättning i tre månader, därefter ingenting.Jag är utbildad lärare, och en arbetsgivare sa till mig under vårt telefonsamtal att jag inte ens skulle skicka in mitt CV, eftersom de skulle behöva betala mig mer.

Alla mina besparingar är slut, och därför vill jag be dem som berörs av min historia att hjälpa mig att komma på fötter igen.

Tack så mycket för ert stöd.