För två dagar sedan förändrades ett liv på ett ögonblick.

Min kära vän Aniko var med om en bilolycka när hon var ute och körde med sin fem månader gamla son. Plötsligt var hon tvungen att väja för att undvika en mötande bil. Deras bil körde av vägen och kraschade in i ett träd.

Hon överlevde, men med båda armarna brutna och flera skador. Trots detta är hennes tillstånd stabilt, och vi är oerhört tacksamma för det.

Hennes lille pojke slungades ur sin bilbarnstol. Han flögs med helikopter till sjukhuset, och trots det medicinska teamets snabba insats och expertis var hans skador för allvarliga. Efter två dagars kamp kopplades han idag bort från livsuppehållande behandling.

Det finns inga ord för en sådan förlust. Det är något som inget mänskligt sinne verkligen kan förstå. På ett ögonblick förlorade hon sitt barn samtidigt som hon själv drabbades av förödande fysiska och emotionella trauman.

Hon har redan genomgått en handoperation, och fler ingrepp, pågående behandling och månader av rehabilitering väntar.

Jag kan inte ens föreställa mig hur tungt det måste vara att sörja sin son samtidigt som hon försöker läka sina egna skador.

Ingen summa pengar i världen kan ersätta det hon har förlorat. Men i denna ofattbart svåra tid vill jag se till att hon inte ens för ett ögonblick behöver oroa sig för deras bolån, medicinska ingrepp, rehabiliteringskostnader, utrustning eller dagliga utgifter.

Hon förlorade också sin bil i olyckan, och om möjligt skulle jag gärna hjälpa till att samla in tillräckligt med pengar för att ersätta den.

Hennes man bär nu hela bördan: att försörja familjen, ta hand om henne och hantera en förlust som ingen förälder någonsin borde behöva utstå.

Jag känner henne som en person med ett varmt hjärta, en livlig anda och en naturlig instinkt att hjälpa andra. Hon har stöttat mig och min familj mer än en gång, tyst och osjälviskt. Detta är mitt sätt att försöka ge något tillbaka.

Jag kan inte ge henne tillbaka hennes lille pojke. Men jag skulle vilja samla in lika många dollar till henne som antalet gånger hon har fått mig att le eller stöttat min familj.

Om du känner dig manad att hjälpa till skulle varje bidrag betyda mer än ord kan uttrycka.

Och om inte, är det redan meningsfullt att bara ha dem i dina tankar.

Tack för att du läser detta och för din vänlighet.