När jag var 5 år gammal så skiljdes mamma och pappa, mamma hatar kallt väder och valde då att flytta till thousandoaks ( kalifornia) jag har inte träffat eller hört hennes röst på 35 år. Har bara någon liten minnes bild, då jag är svårt sjuk. ( prostatacancer) så är de omöjligt att köpa biljett ditt, min pappa bryr sig inte, han skulle i. nte ens bidrag med 20 kr, jag har 6 syskon. Alla har fått träffat mamma . Men mig tänker dem inte på. Min mamma är mkt gammal 94 år. Och hon kommer inte tillbaka till Sverige. Fast hon har sina barn här. Jag känner mig mest som ett offer. Hon har aldrig ringt och sagt grattis på min födelsedag även julafton, men dem andra barnen får alltid samtal. Känner mig nästan alltid nedstämd, jag vill bara ha en normal familj. Men jag lär aldrig mer få träffa min mamma. Jag hörde av någon I familjen att hon vägrat flytta hem. Så jag har fått klara mig själv från jag var 13 år gammal. Pappa jobbade nästan nattskift varje dag. Då han inte jobbade så söp han och slog mig för jag saknade mamma . Hade velat träffa henna en sista gång. Om jag inte hinner dö förre. Sjukhuset i Malmö imorgon igen, jag lever inget värdigt liv. Jag googlar varje dag på olika självmord.men först vill jag jag träffa mamma och fråga varför hon gör såhär emot mig. Jag orkar inte längre. Jag tror inte på att främmande folk kommer försöka få ihop en biljett till USA. Men skulle det hända då vet jag inte vart jag ska ta mig till. Kanske stanna där och dö där. Om mamma vill ha mig där vill säga. Min syster förlorade precis sin son på 13 år. Han hade en dödlig sjukdom som endast 3 st i världen har. Och det tog hårt i familjen. Jag räknas inte som familj fast jag vill. Nu klarat jag inte skriva mer tårarna bara rinner. Jag ger bara detta 1 försök så har jag testat allafall. Och om de är folk som vill hjälpa mig så blir jag skit glad. Jag är bara 39 år och har cancer och massa andra sjukdomar. Läkaren tippar på max 1 år absolut inte mer. Jag fyller 40 den 14 februari allahjärtansdag och är de för mkt begärt att få fira den med mamma och även min lillebror som bott i USA hela livet 2 år yngre än mig. Dem som läser och bidrag tackar jag så mkt för. Mitt motto är att jag vill ha allt klart tills januari någongång så jag kan boka biljett och hotell/motell. Mamma ska inte veta att jag ska komma. Vill se hur hon reagerar. Mina vänner nu ska jag sova. O håller tummarna att de finns några snälla personer som vill hjälpa mig. Ha en trevlig dag allihop