I mars 2025 fick min dotter beskedet att hon hade en elakartad tumör i lillhjärnan.

Sedan Anna föddes har hon varit en tillbakadragen, lugn liten flicka som hade svårt att få vänner i skolan och därför blev mobbad. Hon har inga vänner förutom sina syskon och oss, hennes föräldrar. När det visade sig att hon hade en hjärntumör bröt vi samman helt och blev förkrossade, eftersomvår andra lilla flicka hade dött under förlossningen ett år tidigare.

Hennes syn försämrades kontinuerligt, och därefter blev även hennes gång ostadig, så man begärde en neurologisk undersökning vid sidan av många andra undersökningar, ochMR-undersökningen visade på hjärntumörenden 4 mars 2025, då man meddelade oss att hennes tillstånd var så allvarligt att hon måste opereras redan nästa dag. 

Efter en 4,5 timmar lång operation avlägsnades tumören. Enligt läkaren var det troligen en elakartad förändring på grund av tumörens storlek och utbredning, vilket senare bekräftades av vävnadsundersökningen: (medulloblastom),en elakartad tumör hos barn!

Tyvärr rann inte cerebrospinalvätskan ut efter operationen. Man försökte justera dräneringsslangen flera gånger, men utan framgång, så man satte in en shunt vid en ny operation.

Så snart hennes tillstånd tillät det efter operationen påbörjades behandlingarna. Det följde 30 strålbehandlingar, vilket tog 6 veckor, och parallellt med detta fick hon även intravenös kemoterapi en gång i veckan.

Under tiden åkte vi mycket till sjukhuset, min man körde oss eftersom Anna inte kan åka kollektivt. Hans arbetsplats lades ner under tiden och han blev hjälparbetare. Han kan bara arbeta när vi inte behöver åka till sjukhuset. Medan vi är på sjukhuset med Anna tar han hand om och sköter våra andra två barn.

Jag har också blivit arbetslös eftersom jag är på sjukhuset med mitt barn, som kräver kontinuerlig vård, och därför får jag för närvarande vårdbidrag.

Anna genomgick sin femte kemoterapibehandling den 12 januari 2026, och hon hade allt svårare att klara av den. Åtta kemoterapibehandlingar är planerade, men hon har redan gått ner mycket i vikt! 

Den 5 februari 2026 var vi på kontrollundersökning och Annas tillstånd hade försämrats, hon behövde få blod. Nästa dag åkte vi tillbaka till sjukhuset för att hon skulle få blod, de senaste 2–3 veckorna har hon fått cellstärkande medel nästan varje dag!

Annas hår har fallit av igen, men just nu är hennes provsvar bra, så hon får kemoterapi!

Vi har hamnat i en mycket svår situation, eftersom vår inkomst har minskat samtidigt som våra utgifter har ökat. Enligt läkarna kommer behandlingen att pågå i ungefär ett år, så vi befinner oss i en mycket svår period. Vi bor i en kommunal lägenhet och klarar oss precis, därför vill jag be om er hjälp för att stödja Annas tillfrisknande i denna svåra situation!(